Pages Menu
Categories Menu

Posted by on Sep 25, 2014 in 18 aspekter ... | 0 comments

3. Ett nytt grannskap

I denna tredje aspekt av sociala medier diskuterar vi och ger exempel på hur en ny rumslighet, den virtuella har etablerat sig i vår vardag och på vilket sätt detta påverkar traditionella, fysiska platser och miljöer. Specifikt sociala medier påverkar också vår syn på vad som menas med en plats, genom denna digitala överlagring påverkas vår upplevelse av fysiska platser, vårt förhållande till andra människor, organisationer och företag på olika sätt. Enklast demonstreras det med att vi kan vara närmare en person eller grupp i ett flöde i mobiltelefonen än personen jag delar buss sätet med. Vi är inte på samma sätt längre hänvisade till att finna närhet och gemenskap i vår omedelbara närhet utan kan genom bla sociala medier söka gemenskaper på andra håll och i andra dimensioner, vilket skapar nya handlings rymder.

En som tidigt försökt fånga denna rymd utan dess komplikationer med vad den digitala överlagringen innebär är Michel De Certaeu. I boken ”The practice of everyday life” ger han sig på ett försök att undersöka och skilja begreppen ”place and space” åt, vilket också går att återkoppla till hur även bla sociala medier har ett inflytande över våra grannskap. Begreppen place och space låter sig inte direkt överföras till svenska språket, där ”place” skulle kunna förstås som den byggda eller skapade/konstruerade miljön. Det är platsens alla materiella aspekterna, och hur dess konfiguration uttrycks i materiell form, mer eller mindre designad och medvetet artikulerad; asfalten, gatstenarna, trottoarerna, återvändsgränden, smutsen, reklamskyltarna, husen etc utgör samtliga delarna som möjliggör platsen, om vi har möjlighet att gå till höger eller vänster, vad som är öppet och vad som är stängt, vad som gör förflyttningar och navigation möjliga. ”Space” (handlingsrymd men även atmosfäriska aspeter) är däremot det de som frekventerar eller som tillfälligt besöker området, deras sociala status och makt  gör med platsens konfiguration (tänk Obamas besök i Stockholm som ett exempel), vilka handlingsutrymme platsens sammansättning skapar för dem och vilka handlingsmönster detta i förlängningen skapar för personerna på plats.

Den fysiska miljön är något vi redan känner väl och Malcolm McCollough skriver i sin bok Digital Ground om arkitekturens typologi, ett teckensystem av byggelement som genom historiens och i olika kulturer etablerat förståelse och praktik kring användandet av den byggda miljön, vilket tex ligger till grund för hur vi förstår att ta oss in i en byggnad. Med den digitala överlagringen och  mobilteknologi med framförallt smarta telefoner så håller en ny form av typologi på att etableras och förändrar sättet hur platsen förhandlas och hur vi kan interagera med den. Detta är givetvis också föremål för en kommersiell invasion, där olika tekniker och tjänster försöker fånga oss på kartan, förstå våra vanor och på olika sätt utöva inflytande på vad vi kommer att göra i nästa stund. I en serie exempel som nu följer ska vi se närmare på vilka dessa förändringar kan vara och hur de fungerar.

Med hjälp av Malcolm McCollough Digital Ground ska vi börja se på vad ett grannskap är för att få en förståelse för vad som bringar människor samman och hur de kvaliteterna letar sig in i hur olika digitala tjänster är utformade och fungerar. Ni finner också en länk till bokens kapitel om communitys.

Digital Ground texten om communities hittar ni här

Hur skapas platser och vad gör vi med dem?  Ett begrepp som kallas placemaking har i dess koppling till sociala medier kommit att få en ny aktualitet vi ska nedan se på några exempel i följande länkar samtliga från städer i USA

http://www.placemakingchicago.com/about/principles.asp

https://www.pps.org/blog/digital-placemaking-authentic-civic-engagement/

Vi lär alltså av varandra när vi genom olika medier delar våra erfarenheter kring tex en plats kvaliteter, det som från början var en enkel resguide i bokform är idag en uppsjö av olika kart  resetjänster och rekommenderings system.  Att frivilligt dela med sig av vad vi befinner oss är kanske ett annat sätt att brygga över av det fysiska och det virtuella och få en känsla av att vara på plats igen. I två artiklar kan ni läsa mer om detta.

I’m the Mayor of My House: Examining Why People Use
foursquare – a Social-Driven Location Sharing Application

The Path is the Reward: Considering
Social Networks to Contribute to the
Pleasure of Urban Strolling

Ett begrepp som också kopplar till plats är flash mobs en term som dök upp redan 2003 och skapade en sorts overkligheter genom att organisera löst sammansatta personer att dyka upp på en bestämdplats och tid och gemensamt utföra något tillsammans, en bra illustration kring hur kommunikation i sociala nätverk skapar nya avtryck i den fysiska och byggda miljön, och utgör en tydlig koppling mellan place och space.  Här kan ni läsa en historik kring Flash mobs.

Så här har ni nu både några begrepp för att förstå samspelet mellan den byggda miljön och människors handlingsutrymmen. Samt några exempel på hur vårt grannskap förändrats.  Hur hanterar ni själva platsbegreppet? Fundera gärna på vad som skapar gemenskaper idag och hur vi upprättar dem och vilket inflytande får detta på hur vi planerar våra framtida miljöer.

Michael Johansson

Post a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>