Pages Menu
Categories Menu

Posted by on Feb 11, 2016 in Föreläsningar | 4 comments

Mer om semiotik

I denna föreläsning ska vi ta upp och behandla begreppet semiotik och hur det förhåller sig till språk och kultur. Semiotik kommer från grekiskan semeîon och betyder tecken/symbol. Det är själva studien av tecken och symboler vilket utgörs av tre huvuddelar, nämligen (1) själva tecknet (2) organisering av de koder och system som används samt (3) kulturen som dessa används inom. Men vad betyder egentligen studien av tecknet?  Det som man tänker på i det direkta ögonblicket är sådana tecken och symboler som vi får vara med om i vardagen, exempelvis symboler på vägmärken, tecken på varningsrutor, skyltar vid brandutgångar, och så vidare. Dock är semiotik inte begränsad hit utan kan omfatta även teckningar, målningar, fotografier, ord, ljud och kroppsspråk. Men vad är den gemensamma nämnare för dessa? Svaret är kommunikation och de former samt medium som den tar sig uttryck i.

Semiotik

Semiotik används ofta vid analys av text även om det är mycket mer än ett verktyg för textanalys. Det bör påpekas att en ”text” i detta sammanhang kan existera i olika medier och kommuniceras på olika sätt (exempelvis verbalt, icke-verbalt eller både och). Med termen ”text” menas att det är ofta ett meddelande som har spelats in på något sätt (exempelvis skriftligt, ljud- och/eller videomässigt) så att det är fysiskt oberoende av dess avsändare eller mottagare. Texten är en samling av tecken och symboler som kan bestå av ord, bilder, ljud och gester (exempelvis emoticons / smileys) som är konstruerad och tolkar med hänvisning till de konventioner som den är förknippad med i en eller flera kontexter och medium. Begreppet medium kan definieras på olika sätt och i olika kategorier, exempelvis tal, skrift, tryckt eller olika tekniska former. Dessa tekniska former grupperas ofta under samlingsnamnet massmedier (radio, TV, tidningar, tidskrifter, böcker, fotografier, filmer och dokument) eller medier för interpersonlig kommunikation (telefon, brev, fax, e-post, videokonferenser, datorbaserade chatsystem).

Oavsett vilken kontext eller medium texten tar sig uttryck i så förmedlas en betydelse som kan variera och tolkas lika men också på olika sätt av mottagare. Hur förmedlas betydelsen hos tecken? I denna mening hade Charles Peirce och Ferdinand de Saussure olika uppfattningar. Den amerikanske filosofen, matematikern, forskaren Charles Peirce delade in tecken i tre olika typer som visar på relationen mellan tecknet och objektet:

  1. Ikon
  2. Index
  3. Symbol

Med ikon menas att själva tecknet är en representation av objektet på något sätt (visuellt eller ljudmässigt), exempelvis ikoner av män och kvinnor. Däremot refererar index till den direkta kopplingen mellan tecknet och objektet (kopplingen i verkligheten), exempelvis rök (kopplat till eld). Avslutningsvis använde Peirce typen symbol för att indikera att det inte råder någon koppling mellan tecknet och objektet utan det är en social överenskommelse mellan människor att en symbol står för vad den gör, exempelvis en bild eller ett ord. Ett exempel på detta presenteras i figur 1.

Peirce's begreppsapparat

Figur 1. Peirce’s begreppsapparat för att analysera tecken.

Den schweiziska lingvisten Ferdinand de Saussure menade däremot att tecknet består av två olika men oskiljaktiga delar. Dessa delar utgörs av vad han kallade för det betecknande och dels av det betecknade, där den förstnämnde är tecknets utseende och den sistnämnde är den mentala föreställning, som det betecknande hänvisar till. De oskiljaktiga delarna betecknande och betecknad bildar alltså tillsammans tecknet. Saussure menade att förhållandet mellan individens mentala föreställning om ett tecken och dess fysiska verklighet utgörs av ett led som kallas beteckning, eller individens sätt att göra världen begriplig. Beteckningen är precis lika kulturellt betingad som det betecknande och det betecknade. Ett exempel på detta presenteras i figur 2.

Saussure's betecknande och betecknad

Figur 2. Saussure’s begreppsapparat för att analysera tecken.

Som vi har sett så finns det olika perspektiv på vilken betydelse tecknet kan ha och ett exempel som visar språkets betydelse vid kommunikation är när olika människor använder språket för att kommunicera och missförstånd uppstår på grund av att man inte behärskar språket. Språket i sig är en social överenskommelse där man har bestämt sig för stavning, uttal och struktur för kommunikation. Ett humoristiskt exempel på detta är Monty Python – The Hungarian Dictionary som finns som bonusklipp på kursytan.

Montathar Faraon

4 Comments

  1. Jag trodde jag förstod skillnaden mellan index och ikoner – tills jag såg exemplet (figur 1.). Det står att ett fotografi på något är en ikon men fotografiet på mannen och kvinnan i exemplet är index, nu blev jag förvirrad.

    Någon som kan utveckla detta för mig?

  2. Jag håller med Emelie. Är också förvirrad över exemplet.

  3. Ingen student eller lärare som kan hjälpa till och förtydliga?
    Tack på förhand

    • Det blev fel i texten som nu ska vara åtgärdad.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Semiotisk analys | Sociala medier och digital kommunikation - […] medför betydelse – vi väljer något, och väljer bort något, valet styrs av konventioner. En modifierad figur av ett tidigare…
  2. Genom kunskaper möttes elever | thereselinner - […] text ledde oss till att prata om att typsnitt och  textstorlek också säger något. Semiotiska tecken. De samspelar och…

Post a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *